Gamla spöken och beteenden, nu börjar storstädningen

Jeanette Frid skrev igår ett känslosamt och väldigt tänkvärt inlägg om gamla känslomässiga spöken. Jag tycker hennes inlägg var jättefint och jag unnar henne verkligen att få känna sig stolt och stark, på riktigt, för det är hon! På många sätt.

Fortsätt läsa Gamla spöken och beteenden, nu börjar storstädningen

Annonser

Tyngdlyftningen, min röda tråd

När allt känns så kaotiskt, krävande och omvälvande som det gör just nu är jag glad för att jag ändå har tyngdlyftningen som en röd tråd i tillvaron som drar mig framåt. Utan den hade jag varit ganska lost vid det här laget.

Klart jag undrar ibland varför jag går till gymmet så ofta och lägger tid där. Men när jag väl klivit innanför dörren, bytt om och greppat stången, då släpper det. Då vet jag varför jag är där och vad jag ska göra. Trots att det är mycket tekniknötning nu, så gillar jag ändå utmaningen av att försöka få huvudet och kroppen att samarbeta för att lyfta/jobba med stången.

image

Jag njuter av att känna musklerna jobba, att lyfta stången och dess vikt, känna att jag ”äger” den, att jag har balansen och kraften. Huvudet kopplar bort omvärlden och fokuserar på hur kroppen känns. Kroppen signalerar att musklerna är redo att jobba. Ja, det är verkligen min egentid, en tid då jag bara fokuserar på vad jag gör och hur jag mår till kropp och själ. Jag behöver verkligen den här tiden ihop med stången för att må bra!

Axeln är ännu inte helt med på noterna. Den är mycket bättre efter sista behandlingen,men det känns som om det ligger en överansträngning och pyr i överarmen. Men jag har nu bättre rörlighet i höger axel än i vänster . Märklig känsla.

Idag fredag, var det ett ”lätt och kort” teknikpass på schemat. Dvs det hade varit så om jag hade fått det att fungera. Nu krånglade allt. Drop squats fungerade inte, jag fångade stången för högt upp, fick sedan avsluta rörelsen med att gå ner i squatposition efter att jag fångat stången. Aaarghh, att det ska vara så svårt!

Det gick lite bättre när jag gjorde fullständiga snatchar, men jag ser ju att jag behöver jobba mer på tekniken. Jag vill fortfarande hålla stången långt från kroppen osv. Då var det riktigt skönt att ha träningskompisar omkring sig. De jobbade häcken av sig i sina program och jag nötte med mitt. Men vi kämpade ändå tillsammans 😊

Föreläsning på ”skotska” och veckans träning

En av den gångna veckans höjdpunkter är utan tvekan onsdagens föreläsning med Robbie Foy, Professor of Primary Care vid University of Leeds och Deputy Editor-in-Chief för Implementation Science, en open access tidskrift. Robbie gav en humoristisk föreläsning med intensiv glöd och engagemang och han bjöd verkligen på sig själv. För att få oss att bättre förstå, så varvade han teori med praktiska exempel från sin egen vårdverksamhet och det gav ju dessutom en stor trovärdighet när han själv har en fot i den kliniska vardagen och resten av kroppen i den teoretiska implementeringsforskningen.
Fortsätt läsa Föreläsning på ”skotska” och veckans träning

Att byta stress och splittring till 100% mentalt fokus och äntligen få sätta en snatch!

image

I veckan fick jag göra en uttryckning på jobbet för en kollegas räkning. Hon behövde verkligen hjälp och det var roligt att hjälpa till, men mina planer grusades och naturligtvis hade vi båda varsin tight deadline. Jag blev stressad och gav järnet, men eftersom jag hade en PT-pass inbokat på kvällen så vågade jag ge järnet för träningen brukar få mig lugnare.

Fortsätt läsa Att byta stress och splittring till 100% mentalt fokus och äntligen få sätta en snatch!

Varför jag drömmer om tyngdlyftning

image
Mina inspirationsbilder på jobbet

Texten nedan är utvalda delar ur ett mail jag skrev till min PT i augusti i år när jag kände att jag behövde definiera för mig själv och omvärlden vilka mål jag hade och varför. När jag själv läser den här texten får jag en påminnelse om varför just tyngdlyftningen är så viktigt för mig och varför jag måste fortsätta att prioritera den och mig själv.

Fortsätt läsa Varför jag drömmer om tyngdlyftning